Jag tycker det är otroligt intressant att arbeta med kroppshållningen. När jag var i japan pratade Sugawara Sensei en del om hållningen. Grundregeln han hade var in med rumpan, in med magen, ut med bröstet och in med huvudet. Via hörsägen har jag hört att Yoshigasaki Sensei åter pratar om avståndet mellan höft och axel. Avståndet där emellan ska man försöka hålla konstant.
Nu är det grundhållningen vilket blir en statisk bild. När man sen rör sig måste även dessa kroppsdelar kunna röra sig men utifrån grundhållningen. Håller man Sugawara Senseis hållning möter man även Yoshigasaki Senseis syn. För mig är det att jag får in magen genom att påverka axlar och höften. Ifall höften är rakt ned och inte för mycket bakåt kommer rumpan in och linjen mellan axel och höft blir mer balanserad. Ryggslutet slappnar av och magen kommer in men kan vara avslappnad. Hindret kan vara stela höftböjare, men då behöver man arbeta för att frigöra dem.
Får jag bak axlarna och in med huvudet frigörs luft och matstrupen, axlar och nacke slappnar då av. Rygg och magmusklerna på sidorna av kroppen håller då uppe kroppen medan de mindre och svagare musklerna arbetar för att hålla organen, huvud och armar på plats. Även andningen som sköts av diafragman kan vidga och sluta sig på sidan av kroppen mer än via främre delen av magen eller övre delen av bröstkorgen. Kroppen blir mer avslappnad och rörlig samt när jag gör det märker jag även att jag blir lugnare, både fysiskt och mentalt.
2 kommentarer
Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
Mycket intressant! För mig är det avslappningen av ryggslutet som kommer först, tillsammans med att sitta ned lite lätt.
Just ja! Lätt böjda knän underlättar också för att få fram höften något ifall man är stel i höftböjaren. Det blir ju samma sak som att sitta ned lite lätt.